Tankar om livet!

Livet är ju fantastiskt, vilken underbar lott man har fått, högsta vinsten! Att vi faktiskt får chansen att leva det här livet på den här vackra jorden! Och jag uppmanar alla ni där ute att leva det fullt ut, inte gå och vänta på att det ska börja för det har det redan gjort, sätt fart innan det är försent! Lev varje dag som om det vore den sista, kom ihåg att berätta för dina nära och kära hur mycket du tycker om dom, det kanske är din sista chans och även om det inte är det så är det värt miljoner att kunna göra det!

Dom här tankarna poppade upp i mitt huvud som en blixt idag när min fina mamma ringde och berättade att hennes fina mamma (min underbara mormor) har fått lov att läggas in på sjukhuset, något med hjärtat! Jag är ju en blödig själ och blir genast jätte orolig för min kära mormor! Hon är alltid så stark, glad och pigg, så det gör mig ledsen att höra att hon inte mår bra! Jag ringde henne och hon låter som vanligt, pratar på och skojar och hoppas på att få åka hem snart igen, "här kan man ju inte ligga" säger hon! Och jag är helt övertygad om att hon snart får åka hem igen.

(Jag och mormor på party för några veckor sen)

Och som hon själv säger så "förgås inte ont krut så lätt", men det är det sista hon är, ond alltså, min mormor är godheten själv, och vill alla väl! Hon sa också att det kanske har blivit lite mycket på sista tiden, " jag kan ju inte låta bli att lägga mig i" sa hon, och det är då sant!=) Hon har ett finger med i spelet överallt, ska serva och ställa upp på allt och alla!

(mormor och morfar på mitt 30-års kalaset 1 maj 2009)

Min mormor fyller 73 år i år, hon är en riktig arbetsmyra och som sagt stark och pigg, hon arbetar dagarna i ända med djuren och markservicen där hemma på gården, en riktig klippa! En sak som skrämmer mig är att man alltid tar henne för given, att hon alltid ska finnas där med sina bullar och storkok, sitt välmenande tjat, allr gnabbande med morfar, att hon altid ska kika ut från ladugården med ett brett leende i ansiktet när man kommer och hälsar på, fast att hon egentligen är så slukörd så hon kunde somna stående! Mormor blir alltid glad när man kommer och hälsar på, hon precis som jag trivs med mycket människor i närheten, vi är rätt lika där, alla ska vara med annars är det inte på riktigt liksom!
Det är en riktig krutgumma  min fina mormor, och jag hoppas att hon snart får åka hem igen!=) Jag tänker på dig fina du!=)
Krya på dig kära mormor! Love U!

Ha det bra och var rädda om er och alla andra!=)