Ledig måndag!

Helgen bara sprang förbi! I torsdags styrde vi kosan hem till byn, vart bjudna på middag hos mamma och pappa mysigt! Fredagen spenderade jag och mamma hos morfar på sjukhuset. Det var så skönt att se och prata med honom, han gör framsteg efter stroken! Vi fick vara med när han tränade med sjukgymnasten och det var väldigt intressant, vänster sida är försvagad, men han kämpar på för att bli bra! Jag tror att det viktigaste är att hålla humöret upp nu och fortsätta träna, behålla gnistan! Fredgaskvällen tillbirngade jag och Anders med mormor, hon är så ensam nu när morfar inte är hemma och blir stundtals väldigt ledsen, vilken inte är konstigt alls! Så vi fikade, pratade strunt och bara mös!=)

På lördagen bar det av tillbaka till staden för att fira söta Peter och Håkan som redan har hunnit bli 25 år. Snacka om att tiden går fort! Partaj vart det i alla fall, dom bjöd på smarrig smörgåstårta och fest! Orutin av mig att dricka så mycket rödvin så hela söndagen spenderades på soffan bara, länge sedan jag var så bakis måste jag säga. Men men det får vara så ibland!=)

Äntligen har min sega förkylning gett med sig så nu kör jag förfullt med träningen igen! Har startat den här måndagen med en lång morgonpromenad, super skönt att komma igång igen! Men jobbigt var det såklart när man har setat mer eller minder helt still i nästan två veckor! Drygt! Ska i veckan besöka friskis för första gången efter sommaren och det ska bli sjukt skönt!

Hoppas eran helg har varit bra!

Ha det gott och var rädda om er!=)

Stroke!

Varför? Det var en stroke min kära morfar hade drabbats av! Han är försvagad i vänster arm och ben och talet är en aning sluddrigt,han var tydligen lite sned i ansiktet tidigare men det har gått tillbaka säger dom där hemma vilket i och för sig är skönt, men varför måste det vara såhär? Jag pratade med honom på telefon tidigare idag och det känndes sådär, han låter lite trött och sliten så jag har bestämt mig för att jag vill åka hem och hälsa på morfar, få se honom, prata med honom på riktigt inte bara i telefonen, jag vill se hur "som vanligt" han är! Så på torsdag styr jag kosan hem till byn! Ska bli skönt att få krama om mina nära och kära! Vi behöver det!=)
Nu morfar får du se till att repa dig, jag vill ha dig kvar precis som du är många år framöver!

Var rädd om er och alla andra!=)

Morfar.

Min fina morfar är inte riktigt kry, vet inte riktigt vad som är fel men kroppen funkar inte riktigt som den ska! Jag blir så orolig! Han är på sjukhuset och i goda händer men jag oroar mig ändå! Morfar är min stora idol här i livet, han har så sjukt skön humor, jag kan skratta så jag grinar åt och med honom! Det finns få människor här i världen som morfar. Han är helt enkelt bara bäst! Var stark och repa dig sabbt nu är du snäll fina morfar!

Varför ska man bli gammal? Jag önskar att alla alltid ska få finnas kvar! Jag vill att allt ska vara som det alltid har varit, varför kan det inte bara få vara så?
Kom ihåg att tala om för era nära och kära att ni tycker om dom så fort ni får chansen, en vacker dag kan det vara försent!

Carpe Diem

Nu är det över! =)

Operationen gick jätte bra, han var självklart medtagen efter narkos och allt men vips så var värken i benet borta! Helt otroligt! Han har självklart ont i ryggen där dom har varit och "karvat" men det är förhoppningsvis övergåenede!=) Känns så otroligt skönt och idag får han nog komma hem igen! Tjoho!=)
Det kommer säkerligen att bli tuffa veckor framöver när han ska återhämta sig i lugn och ro, han är inte en person som gillar att ligga på soffan direkt, men banne dig Anders om du inte följer alla restrektioner dom ger dig!=) Huvudsaken är att han blir frisk så fort som möjlig och kan börja leva normalt igen!

Det var härligt att se lugnet i hans ögon igår, berodde säkert på en del starka tabletter och sånt oxå, men han var så lättad och glad att det var över och att allt hade gått bra och det är skönt att se och höra. Dom pinade ögonen, sammanbitna käkarna, det bleka ansiktet och oron som har blivit våran vardag var som bortblåsta! Underbart!
Nu håller vi tummar och tår att det bara ska bli bättre och bättre för varje dag som går!

Välkommen hem igen MIN ANDERS!=)

I morgon är det äntligen dax!=)

I morgon är det äntligen den stora dagen kommen som vi, och framför allt Anders har väntat på!
I morgon kl 06:45 ska vi infinna oss på SÖS, det är dax för Anders att lägga sig på operationsbordet för att bli av med sitt elaka diskbråck som har plågat honom så länge nu, det är självklart med en malande oro vi ser fram emot morgondagen. Det är ju alltid en risk att sövas och bli opererad, även om det här är en rutinoperation känner man sig ändå lite ororlig!
Det kommer självklart att gå strålande, och med tanke på hur han har lidit dom senaste 6 månaderna så kan det faktiskt bara bli bättre! Heja Anders och alla duktiga kirurger som ska skära i dig!=)
Jag ser fram emot att få tillbaka min "vanliga" Anders igen, en härlig, positiv man som glädjs åt det mesta i livet! Du har minst sagt varit tapper den senaste tiden, jag som känner dig utan och innan har sett hur du har lidit och vilken smärta du har haft, men det ska det bli ändrig på nu!

Jag älskar dig min Anders och tillsammans klarar vi allt!=)

Amor Vincit Omnia

Snuvig!

Hur gick det här till? I går morse när jag vaknade hade jag sjukt ont i halsen, gav mig raskt iväg till apoteket och köpte nån sån halsmedicin, det gjorde susen, ett tag! På eftermiddagen började näsan rinna och nu är jag helt igen täppt! Jävla skit rent ut sagt! Super jobbigt att vara snuvig!
Det var första dagen i skolan idag efter mitt långa och underbara sommarlov, det gick bra trotts "droppnosen", var skoj att träffa alla gamla klasskompisar igen!=)
Men det jag helst av allt vill nu är att sätta fart med träningen igen på allvar nu efter sommarens slappträning nu när jag är tillbaka i stora staden, men det får väl vänta tills jag är frisk! Surt!=(
Nåväl, mycket sova, frukt och vatten så är jag nog snart på banan igen!=)

Hoppas eran tisdag har varit bra!

Ha det fint och var rädda om er och alla andra!=)

Kusligt husligt!=)

Det känns fortfarande lite tungt att vara tillbaka här i staden men jag börjar anpassa mig sakta men säkert!=)

Helgen har sprungit förbi som vanligt, gårdagen spenderade jag med min kära vän Anna, som jag för övrigt inte sett sen i november så det var ett kärt återseende! Vi var på hennes jobb och hängde hela dagen och det är inte vilket jobb som helst utan en lyxkryssare till båt jag sällan skådat. Den stora båten var på besök här i huvudstaden över helgen och vi (jag och Anders) fick komma ombord och strosa runt med Anna i flera timmar! Mysigt!
På kvällen var det meningen att vi skulle gå på fest men Anders har som bekant lite bekymmer med sin onda rygg (operation är planerad på torsdag), och jag tål tydligen inte den fuktiga, kvava värmen som var igår! Vi var till Peter och Sofie och åt en bit mat men eftersom jag svettades som en gris så kändes det inte så där jätte inspirerande att trycka in sig i en lägenhet med 15 andra så jag följde med Anders hem istället! Lika bra var väl det!=) Maten Peter bjöd på var som vanligt strålande! Tusen tack!=)

Och idag känner jag mig lite sådär kusligt huslig, jag har plockat äpplen från vårat äppelträd och håller i detta nu på att göra egen äppeldricka, jag har oxå fryst in ett gäng påsar med skalade och skivade äpplen! Tänk vad mysigt att i vinter kunna ta upp "egna" äpplen och svänga ihop en paj eller så! Det är sällan jag känner mig så rik som när jag har frysen full med massor av god mat!=) Sista dagen hemma i Röjeråsen plockade jag och mamma massor med hallon och svartavinbär som jag ska ha till mina frukostdrinkar under hösten! Och det ligger oxå där i frysen och bara väntar! Kan det bli mycket bättre tro!=) Underbart med egenplockat i alla fall!=)

Ha det bra och var rädda om er och alla andra!=)

Tillbaka i stora staden!

Det var med tungt hjärta och stora tårar jag igår lämnade byn bakom mig för den här gången, det är svårt att beskriva hur det känns men jobbigt är det i alla fall! Jag har haft en fantastisk sommar med mina nära och kära och det känns alltid lite extra jobbigt att åka därifrån när man har varit där en längre tid!
Känslan i min by är så magisk, allt är så enkelt och skönt där hemma, lugnet är fantastiskt och det gör att när jag kommer tillbaka hit till människobyn känner jag mig genast lite stressad av alla männsikor, ingenstans är det tyst och lungt! Men det brukar gå över efter några dagar, man kommer in i lunken igen liksom! Och som Anders säger så brukar det vara såhär varje år när semestern är slut, att jag längtar hem lite extra och känner mig lite nere ett par dagar, men som sagt det går över!

Vårat älskade hus i våran älskade by!=)

Ikväll har vi i alla fall varit hos Zara och Håkan och ätit Tacos, mycket mumsigt!=) Skönt att mysa med nära och kära när livet känns lite tungt!=)

Hoppas allt är bra med er alla och att eran sommar har varit strålande!=)
På återseende!=)

8 år!=)

Just idag för 8 år sen fattade jag och min Anders tycke för varandra, eller det hade vi kanske gjort tidigare men just idag den 1:a augusti för 8 år sen kändes det som om det var vi på riktigt!
Jag är idag precis som då för 8 år sen lika kär i min underbara Anders!

Jag älskar dig min Anders, du betyder allt för mig och du är min absolut bästa vän! Tusen tack för 8 underbara, brokiga, kärleksfulla, härliga, roliga år! Som vi alla vet är inte livet och kärleken en dans på rosor, men med ärlighet, omtanke, och respekt kan man komma väldigt långt tror jag!

Jag har köpt en liten 8-års present åt Anders, ett armband av Efva Attling med texten
"Amor Vincit Omnia - kärleken övervinner allt" och jag tycker att det talar för allt jag känner för dig min Anders, tillsammans är vi starka och klarar allt! Jag älskar dig!
Jag fick ju såklart oxå en present, blinbling halsband och örhängen från Åsita, Rock by Sweden underabara!Tusen tack! =)

Ha det fint och var rädda om er och alla andra! Och glöm inte att berätta för era nära och kära att ni tycker om dom, det är värt det!=)